Mera djupband | Salongsrevolution! | Musik | Dagbok | AUMM (t-shirt)

Välkommen till Ladislaus Horatius "exilsida"

På det glada 90-talet brukade jag tillbringa nyår i Kungsträdgården i Stockholm. Jag hade en laddad bergsprängare med mig. Det var upplagt för fest. Men det var inte partymusik som strömmade ur högtalarna, det var snyftningarna från en rumänsk gråterska.

Min fråga var: Ska man fira eller sörja det nya året?

Hur var det Bibeln - ni vet den där klassikern som man måste språkuppgradera - sa? "Det är större att gråta än att skratta, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl."

Hm, är det kanske det som är "välfärd"?

NYÅRSSÖRJANDE (Tal till folket)

Vad gör en filosof på dagarna?
Skapa ett kommunikationssamhälle värd namnet!
Kortadoption vid långhelg

[en betraktelse i tiden]

EN SEXPACK "BIG BANG"

December är barnens månad. Julgodis, bjällerklang, mystiska paket under granen, som sprider en underbar doft i hela huset. December är dofternas månad. Varm glögg, lussekakor, fräsande tomtebloss, julskinkans djuriska doft, nystrukna finkläder, nysnö som knarrar under fötterna.
    Men framför allt är december eftertankens och meditations månad. I alla fall för mig. Och dofterna hjälper mig i meditatonen. Krutröken påminner om att jul, och de flesta högtider numera, främst handlar om explosioner. Bjällerklang, pyttsan. Den har ingen chans mot bombers och raketers BULLERKLANG.
    December är den månad då hela landet lider och njuter av förtidig raketavgång. Redan i november väcks jag av nattliga explosioner, en försmak av vad som komma skall.
    Är själva tiden ur led? Kanske har vi deformerat den med våra slagord. Med slogans som "framtiden är här" har vi stökat till tidsrummet som de värsta tonåringar. Nuet är en hemlös uteliggare, den har ingen egen säng. "Nu" är den tidpunkt då vi ska tänka på framtiden. Missa inte helgens alla spännande långfilmer!
    Så vad gör det att det är flera veckor kvar till nyår? Tutta eld på raketerna, framtiden är här! Timing får musiker och skådisar syssla med. Vi andra lever numera med en generöst gränsöverskridande tidsuppfattning. Glad påsk, förresten. Och trevlig midsommar.
    Nå, tillbaka till våra bomber. Explosionen liknar orgasmen. Den manliga, förstås - och tur är väl det. Tänk om raketerna briserade i tio eller trettio minuter, vilken mardröm. Grannarna får gärna göra ömma ljud, det är bara trevligt, men raketknallen bör vara snabbt övergående.
    Ni betvivlar att krigets och kärlekens ljud är besläktade? Ändra en bokstav i "raketknall" så ska ni få se.
    Jag tror alla längtar efter raketorgasmer, av sexuellt eller annat slag. Fenomenala höjdpunkter, högtider som inte bara är högtidliga till namnet, överraskningar som får oss att tappa andan.
    Förvisso behöver vardagen ansiktslyftas, dess murar periodiskt raseras. Men det är primitivt att bara göra detta med buller. Det luktar Jerikos murar lång väg. Mer raffinerat vore att riva med maskerader istället för krevader.
    Ni hör att jag inte älskar buller i otid. Men även här finns dolda kopplingar. Både raketerna och det klassiska svenska weekendvrålet (ÖÖÖHHHH!!) är en slags förtäckt samhällskritik. Jag ser både bullrets vänner och supa skallen av sig-aspiranterna som kollegor.  Vi verkar eniga om att livets melodi vore vackrare om det inte ständigt spelades i Kontrollens och Kommersens tonarter. Kunskap och kompetens behöver kompletteras med kaos.
    Nog filosoferat. Nu ska jag gå och köpa en sexpack Big Bang och ta mig en rejäl sup. Glad påsk på er!

Ladislaus Horatius

Vill du bli informerad om Djupbandsbolagets nyheter? Klicka här .

Diverse aktuella texter

kontakt