Ok, låt mig försöka förstå det här. Om jag inte lever i framtiden idag
kommer jag att leva i det förflutna i morgon. Kan det verkligen stämma?
Det är Peter Ellyard, australiensisk futurolog som säger så här i
boken Inlärningsrevolutionen. Futurolog, det torde betyda att han redan
befinner sig i övermorgondagen innan vanliga slöa dödliga ens hunnit till gårdagen.
Om inte framtid idag, så förfluten tid i morgon! Klyftan ökar, med andra ord. Avståndet mellan där jag är och där jag borde vara växer
oroväckande. Jag hänger helt enkelt inte med.
Men det är jag stolt över. Jag är väl inte bakpartist för inte!
Och revolution förresten, vad ska det betyda?
Ska vi tänka på franska och ryska revolutionen? Då tycker åtminstone jag att huvudet sitter obekvämt löst. Eller Kinas kulturrevolution? Det
var en tragiskt rörig historia där massorna vackert fick finna sig i att agera bönder på maktlystna schackspelares spelplan. Eller ska vi tänka på den industriella revolutionen? Vilken slags revolution är IT-revolutionen egentligen?
Revolution och revolution, det är bara skräp med dagens revolutionärer. Jag menar, se tillbaka på historien. Om ni för hundra år sedan skulle träffa en revolutionär, hur gjorde ni då? Ni fick bege er till en skum stadsdel, en mörk bakgränd eller rentav ner i kloaksystemet. Där stod han, Revolutionären -- och luktade illa. Han hade lapp för ena ögat och molotov-cocktail i innerfickan. Smustig och undernärd var bara förnamnet. Han tryckte en svårläst pamflett i er hand
och frågade om ni var en man eller en mus. En obehaglig upplevelse.
Och hur ser det ut idag? Dagens revolutionär går helt öppet på gatan, iklädd kritstrecksrandig kostym, bärande attacheväska under armen. (Och längst in under armen är han såklart säker med Chanel.) I stället för
pistol bär han mobiltelefon. Han delar inte ut omstörtande flygblad, försöker inte värva er till en subversiv sammanslutning. Nej, dagens revolutionär vill sälja ett Internetabbonemang till er, eller kränga en begagnad CD-ROM spelare.
Ni förstår min besvikelse? Om den förre var en revolutionär bör ju den senare kallas något helt annat. Opportunist kanske. Eller medlöpare.
För nog går han rejält med strömmen, dagens digitale revolutionär. Han har staten, politikerna, pressen och marknaden i ryggen. (Dessa vill ju
också framstå som radikala gubevars). Inte svårt att vara revolutionär då.
Men hur var det nu med tiden, förfluten och kommande? Om ni klarar att, som Peter Ellyard rekommenderar, leva i framtiden idag och det förflutna i morgon, ska jag visa er en sladdrig människa med suddiga konturer. Själv anser jag att nuet är den enda plats där man kan andas och leva.
Nuet är här. Framtiden kommer i morgon.